En attraktiv stad

För en vecka sedan var jag på en stadsvandring som arrangerades av nätverket YIMBY (Yes In My Backyard). Vandringen ägde rum på Ringön, som är en del av det område som ingår i Centrala Älvstaden. Intresset var stort, jag kunde räkna till ca 40 personer som valde att ägna en söndagseftermiddag åt att gå omkring på Ringön och fundera på hur den, som i dag till stor del består av industriområden, skulle kunna se ut i framtiden. 

Arrangören, YIMBY Göteborg, är ett partipolitiskt obundet nätverk och vad de vill uppnå kan man läsa på deras hemsida:

”Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.
Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.
Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till. (http://gbg.yimby.se/)”

Tät blandstad är alltså deras ideal, och det är också ett ideal som verkar vara en allmän trend inom stadsplanering idag, det är en del av receptet på hur man ska skapa ”den goda staden”. Men är det verkligen så att alla tycker att tät blandstad är ”oerhört attraktiv”? 

Några dagar efter att stadsvandringen ägt rum på Ringön, kunde man läsa i DN debatt (16/3 -12) om invånare i miljonprogramsområdet Husby i Stockholm, som protesterar mot att stadens politiker och stadsplanerare vill förtäta deras bostadsområde och få det att mer likna en innerstadsmiljö. Anledningen till invånarnas protester är att de tycker om att området är glesbebyggt, med små parker och grönområden, som är perfekt för picknickar, promenader och barnlek. Ett argument från stadsplanerarnas och politikernas sida, för att förtäta området, är att man ser ett problem med den trafikseparering som är typisk för miljonprogrammen. I artikeln beskrivs denna ståndpunkt: 

”En riktig stad kräver trafikerade gator, trottoarer, butiker och fickparkerade bilar. Helst ska det vara både trångt och bullrigt. Då anses staden bli kreativ.”

Men tydligen är det inte den typen av bostadsområde invånarna i Husby vill ha. Vad som är attraktivt kan vara olika beroende på vem man frågar. Det går inte att hitta ett universalrecept som talar om hur en god och attraktiv stad ska vara. Frågan är bara vem som har rätt att bestämma. 

                                          Foton från stadsvandringen.

Debattartikeln i DN: http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/husbys-invanare-ignoreras-nar-omradet-ska-fortatas

/Sofia

Bra för staden.

Om staden var ett djur eller en teknisk apparat så skulle det finnas skötselråd och kanske en manual över hur man på bästa sätt hanterar den.

Björn Siesjö. (Bild hämtad från Vårt Göteborg)

Det gör det även i en stad. Dessa manualer kallas för politiker och tjänstemän. De vet.

Härom veckan var vår nye stadsarkitekt på stadsmuseet och berättade om vad som fanns i hans huvud. Han förmedlade sina idéer, svarade på frågor och kommenterade nuläget på ett humoristiskt och charmerande sätt. Han ”pepptalkade” lite också och gav råd, menade att vi göteborgare borde vara stolta och inte gnälla så mycket. Denna tanke delas av vårt kommunalråd, Anneli Hulthén som i GP 19:e februari, efter tidningens granskning av hur Fröhandeln i Trädgårdsföreningen blev ett Alfons Åberghus, ställde frågan: ”Varför tycker inte GP om Alfons?” Hon uttryckte sin besvikelse över att folk var så kritiska. (Läs artikeln Inga diskussioner om vi valt Angered.)

Anneli Hulthén. (Bild hämtad från GP:s artikel)

Trots sågning av tidigare årtiondens helhetslösningar i form av miljonprogrammet, bl. a. verkar vi nu ha en ny. Den heter Den goda staden och bygger på hållbarhet, attraktivitet, trygghet och blandstad, det sistnämnda fritt inspirerat av Jane Jacobs teorier. Alla bostadshus ska ha verksamheter i bottenplanet. Detta är receptet på en bra stad. Vi har redan lösningen. Det behövs inga diskussioner. Skötselråden är framtagna, manualen är skriven och alla som ifrågasätter detta är motståndare till en välmående stad.

Var inte så negativ. Gnäll inte. Tar du på dig ansvaret om staden blir dålig? Nej då så, tyst med dig. Och var lite tacksam för helvete, vi ger ju er det bästa ni kan få.

Vem vet vad som är bra för staden?

Vem tusan är staden förresten?

/Ida Gudmundsson

Var vill du bo?

Var bor du i Göteborg? Var skulle du vilja bo? Var vill du inte bo?

Dessa tre frågor ställde vi till publiken under vår utställning på Göteborgs Stadsmuseum under hela hösten och vintern. Besökarna fick själva svara på frågorna genom att markera med olika färger på en stor karta över Göteborg. Sakta växte mönster fram, förstärktes, togs över av andra mönster, blandades upp. Det var mycket intressant att följa processen!

Innan vi lämnade museet dokumenterade jag kartan genom att göra en sk stop-motionfilm när jag plockade ner alla markörer. Kolla gärna in filmen här nedanför.
Var hade du satt dina?

/Johan