Om staden var ett djur eller en teknisk apparat så skulle det finnas skötselråd och kanske en manual över hur man på bästa sätt hanterar den.
 |
| Björn Siesjö. (Bild hämtad från Vårt Göteborg) |
Det gör det även i en stad. Dessa manualer kallas för politiker och tjänstemän. De vet.
Härom veckan var vår nye stadsarkitekt på stadsmuseet och berättade om vad som fanns i hans huvud. Han förmedlade sina idéer, svarade på frågor och kommenterade nuläget på ett humoristiskt och charmerande sätt. Han ”pepptalkade” lite också och gav råd, menade att vi göteborgare borde vara stolta och inte gnälla så mycket. Denna tanke delas av vårt kommunalråd, Anneli Hulthén som i GP 19:e februari, efter tidningens granskning av hur Fröhandeln i Trädgårdsföreningen blev ett Alfons Åberghus, ställde frågan: ”Varför tycker inte GP om Alfons?” Hon uttryckte sin besvikelse över att folk var så kritiska. (Läs artikeln Inga diskussioner om vi valt Angered.)
 |
| Anneli Hulthén. (Bild hämtad från GP:s artikel) |
Trots sågning av tidigare årtiondens helhetslösningar i form av miljonprogrammet, bl. a. verkar vi nu ha en ny. Den heter Den goda staden och bygger på hållbarhet, attraktivitet, trygghet och blandstad, det sistnämnda fritt inspirerat av Jane Jacobs teorier. Alla bostadshus ska ha verksamheter i bottenplanet. Detta är receptet på en bra stad. Vi har redan lösningen. Det behövs inga diskussioner. Skötselråden är framtagna, manualen är skriven och alla som ifrågasätter detta är motståndare till en välmående stad.
Var inte så negativ. Gnäll inte. Tar du på dig ansvaret om staden blir dålig? Nej då så, tyst med dig. Och var lite tacksam för helvete, vi ger ju er det bästa ni kan få.
Var inte så negativ. Gnäll inte. Tar du på dig ansvaret om staden blir dålig? Nej då så, tyst med dig. Och var lite tacksam för helvete, vi ger ju er det bästa ni kan få.
Vem vet vad som är bra för staden?
Vem tusan är staden förresten?
/Ida Gudmundsson
Mitt i prick!!
SvaraRaderaHåller du inte med så får du väl argumentera för något annat? Att någon tycker något är bra, eller att det finns vetenskapligt konsensus om det, innebär ju inte automatiskt att det är fel.
SvaraRaderaOm jag förstår dig rätt så menar du att ingen kan veta vad som är "bra för staden". Men hur kan du vara så benhårt övertygad om det? Hur kommer det sig att du är så säker på det? Har du reflekterat över att du kanske har fel? Att det kanske visst kan finnas lösningar som är "bättre" eller "sämre" för de människor som bor i en stad?
Att argumentera kring vad som är "bra för staden" eller "bra för landet" osv är just det som är politik. Olika åsikter om vad som är bra bryts mot varandra. Vad är din poäng? Att det inte spelar någon roll vad man gör eller vilket parti man röstar på osv "för ingen vet ju ändå vad som är bra"?
Johannes
Hej Johannes!
SvaraRaderaTack för dina synpunkter! Kanske framgår inte min poäng tydligt nog. Jag argumenterar just för detta: -en diskussion, därför är jag väldigt glad för att du tog dig tid att kommentera!
Det texten handlar om är min upplevelse av att det finns en negativ inställning till kritik och att kritik av politiska beslut ofta ses som ett utryck för pessimism. Min grundtanke är att om argumentet "det här är bra för staden" används som en motivering till beslut och att man inte välkomnar granskning så sänder man ut vissa signaler till medborgare. Jag är "benhårt övertygad" om att ingen enskild person vet vad som är bra för staden. Inte heller jag. Därför tror jag på kritisk granskning (både av vad jag skriver och vad andra säger) och debatter, diskussioner och "gnäll".
Jag håller helt med dig, "Att argumentera kring vad som är "bra för staden" eller "bra för landet" osv är just det som är politik" men när politikerna och andra människor med makt inte är öppna för kritisk granskning så är det inte demokrati. Det är min åsikt!
Hoppas att jag förtydligat min ståndpunkt!
Hälsningar Ida Gudmundsson
Ja, diskussion är bra. Men en diskussion består ju, vad jag vet, av att olika, ibland motstridiga, idéer och tankar utbyts. Att argument formuleras och bemöts.
SvaraRaderaDärför undrar jag fortfarande: Vad tycker du själv? Har du inga synpunkter eller idéer om vad som vore bättre eller sämre för staden? Hur ska det uppstå någon "diskussion" om inga alternativ formuleras?
Problemet kan väl knappast vara att någon tex säger "Det är bra för staden om segregationen minskar" och försöker göra så att den minskar? Där har du en uppfattning om vad som är bra för staden.
Håller man inte med om det så får man väl argumentera för varför det är dåligt om segregationen minskar.
Eller vad tycker du att politikerna ska säga? Att ingen kan veta om det är bra eller dåligt om segregationen minskar och därför ska man inte försöka göra något?
Att vi inte kan få några slutgiltiga svar på vad som är "rätt" eller "fel" är ju en sak. Men vi måste ju kunna bestämma oss för preliminära, tillfälliga ställningstaganden baserat på det rådande forskningsläget och våra värderingar. Som t.ex. att det är bra om segregationen minskar.
Jag tycker fortfarande det är underligt att du kan vara så benhårt tvärsäker på att ingen kan veta vad som är bra för staden. Hur har du kommit fram till det? Har du läst det någonstans eller har någon sagt det? Eller har du filosoferat dig fram till det? Hur kan du vara så säker på att du har rätt?
Johannes
Kul att samtalet fortsätter!
SvaraRaderaDet blir svårt att avhandla alla dina frågor och jag hoppas att jag prioriterar rätt för att kunna ge dig så bra svar som möjligt.
Innan jag fortsätter så vill jag bara förtydliga att mitt inlägg till största del handlar om ett demokratiskt problem, inte om mina personliga åsikter om hur stadsplaneringen bör se ut. Jag är inte helt emot vare sig Hulthén eller Siesjös syn på staden, jag kritisera bara deras sätt att bemöta kritik och som Siesjö säger Gnäll från dess invånare.
Du har en relevant poäng Johannnes, utan åsikter -ingen diskussion! Men jag tror även att utan åhörare, kommentatorer och folk som inte är mitt inne i debatten, -ingen analys. Analysen kan bidra med att se förlängningen av ett förslag, det kan också bidra med att gå bakom orden och fundera på vad som egentligen sägs och vad som göms undan.
Som jag nämnde tidigare så tror jag inte att en enskild människa (eller grupp) kan veta vad som är ”bra för staden” bara utifrån sin egen position, däremot kan de komma med sin åsikt om vad de tror är bra för staden. Det handlar till stor det om hur man mäter framgång. Mäter man hur bra något är för staden i hotellnätter, kan man få ett svar. Mäter man i BNP, ett annat. Tittar man på vilka som bor var i staden, har tillgång till X och har till gång till Y, så ser man ytterligare något. När någon säger sig veta vad som är bra för staden så undrar jag ofta vilka mått man använder. Framgår inte detta förhåller jag mig kritiskt, liksom i detta inlägg. Motiveringen ”bra” räcker inte för mig för att jag ska nicka och tacka.
Ingen skulle väl hålla med om att det vore dåligt om segregationen minskar? Ingen vill väl ha ett otryggt samhälle, en ohållbar utveckling, något som är dåligt för staden? Men vad betyder dessa bilder, vem riktar dem sig till och när urholkas en god tanke? Dessa begrepp är oerhört luddiga och väldigt lätta att motivera vad som helst med. Här kommer vikten av analys och kritik in. Vad menar man? För vem? Hur?
Jag tvivlar på att vi kommer så mycket längre i denna diskussion Johannes. Jag anar, utifrån det du skrivit, att du tycker att en kritisk hållning inte är eftersträvansvärd om den inte kommer hand i hand med ett nytt förslag. Jag har inga ambitioner att tillgodose dina behov i denna fråga. Men jag är glad att du tog dig tid och svarade.
Och just det, jag behöver inte alls ha rätt! Det är det som är spännande med både nutid och historia. Vad som tycks vara rätt i en tid förkastas ofta av en annan. Jag anser att man bör vara ödmjuk inför det. Oavsett om jag har rätt eller fel får jag lov att granska och kritisera. Det är också viktigt i en demokrati.
Allt gott,
Ida Gudmundsson